Frågor och svar Vad är skillnaden mellan hiv och aids? Hiv (humant immunbristvirus) är ett virus som långsamt bryter ner människans immunförsvar. Immunförsvaret är livsnödvändigt och skyddar oss mot infektioner och en del tumörer. Från den stund viruset kommer in i människans kropp börjar det sakta men säkert att försvaga immunförvaret. Efter många år blir immunförsvaret så försvagat att man får besvär i form av olika infektioner och tumörer. När läget blivit så allvarligt att man får livshotande komplikationer kallas tillståndet för aids, den engelska förkortningen för acquired immunodeficiency syndrome (förvärvat immunbristsyndrom). I den del av världen där man har tillgång till effektiv hivbehandling, brukar man numera sällan prata om aids utan säger i stället hivinfektion med eller utan symtom. Hur smittar hiv? Hiv kan bara överföras vid mycket intima, sexuella kontakter och genom direkt överföring av infekterat blod. Därför kan hiv enbart smitta genom oskyddat sexuellt umgänge med en hivpositiv person, vid transfusion eller injektion av hivsmittat blod och från en hivpositiv mor till hennes barn under graviditet, vid förlossning eller i samband med amning. Kan hiv smitta i vardagssituationer? Nej, hiv kan aldrig smitta i vardagssituationer eller vid sociala kontakter mellan människor. Man kan alltså krama, pussa och kyssa andra utan risk för hivsmitta. Man kan dricka ur samma glas, sova i samma säng, röka på samma cigarett och barn kan till exempel använda varandras nappar utan risk. Hiv kan inte överföras via mat eller dryck. Hiv kan inte infektera hud, så även om en hivsmittad kroppsvätska hamnar på hud finns ingen risk för smitta. Kan insekter överföra hiv? Nej, varken myggor, löss, fästingar eller andra insekter kan överföra hiv. Hiv kan inte heller överföras via andra djur, så som hundar eller katter. Hur märker man om man är smittad av hiv? Det enda sättet att ta reda på om man blivit smittad av hiv är att göra ett hivtest hos en läkare. De flesta som blir smittade av hiv märker ingenting av sin sjukdom förrän många år efter smittotillfället. En liten procent av de som smittas får dock två veckor efter smittotillfället mycket kraftiga influensaliknande symtom. Om man insjuknar med sådana symtom 14 dagar efter ett befarat smittotillfälle, bör man uppsöka en infektionsklinik för att med en hivläkare diskutera om man redan då skall testa för hiv. Var kan man testa sig? Enligt svensk lag kan du testa dig på vilken mottagning som helst i landet som utför blodprovtagning. Det innebär vårdcentraler, husläkar-, ungdoms-, infektions-, hud- och köns- och sesammottagningar. Aidsjouren rekommenderar dock att du i första hand vänder dig till någon av de mottagningar du hittar i följande länsindelade adressförteckning. Dessa mottagningar har personal som i regel har lång erfarenhet och kunskap om hiv och hivtestning och genomtänkta rutiner för anonym testning och testsvarsförfarande. Kan man testa sig på en gång efter ett risktillfälle? Nej. Det finns inget test som direkt kan upptäcka om hiv kommit in i kroppen. För att säkert kunna säga att en person inte är smittad, måste man vänta och se om kroppens immunförsvar tillverkar antikroppar mot hiv. Antikroppar är proteiner som immunförsvaret bildar mot viruset hos den som är smittad. Kroppen behöver tid på sig att bilda dessa antikroppar. Denna tid, från smittsamhet till positiv signal i analys brukar man kalla för "fönsterfasen". Flera studier tyder på att många har utvecklat antikroppar två till fyra veckor efter smittotillfället men man vet också att det för vissa kan ta längre tid. Smittskyddsinstitutet och de flesta mottagningar med lång erfarenhet av hivtestning brukar rekommendera att man tar ett slutgiltigt test efter totalt 12 veckor. I Sverige använder laboratorierna sig företrädesvis av tester av så kallad komboteknik. Det är en känslig metod som kan upptäcka både en del av viruset och antikroppar mot hiv. Sådana tester förkortar "fönsterfasen" med fyra till nio dagar jämfört med ett konventionellt hivtest, som endast mäter antikroppar. Vad är ett snabbtest? Ett snabbtest är ett test som kan användas utanför laboratoriemiljö. Det utförs i direkt anslutning till provtagningen och analyseras direkt på mottagningen. Den som testar sig får sitt provsvar inom en halvtimme. Snabbtest innebär inte att man kan testa sig kort tid efter en smittorisk. Hivsnabbtestet är antikroppsbaserat, vilket innebär att samma "fönsterfas" gäller som vid vanliga tester. För närvarande är det endast Venhälsan på Södersjukhuset i Stockholm som erbjuder sådana snabbtester i Sverige. Andra snabbtester, så kallade hemtester, säljs på olika webbsajter för testning hemma. Inget av dessa tester är dock godkända, varken av EU eller av Läkemedelsverket i Sverige. De uppfyller inte de höga krav på säkerhet och tillförlitlighet man måste kräva av hivtester. Kan man testa sig anonymt? Enligt den svenska smittskyddslagstiftningen har man rätt att vara anonym vid hivtestning. Testet skall också vara gratis. Trots att rätten till ett anonymt test finns lagstadgat är det många mindre mottagningar, framför allt vissa vårdcentraler, som inte har utarbetade rutiner för anonymtestning. Många vårdcentraler tar dessutom betalt för läkarbesöket, trots att det för patienten skall vara helt kostnadsfritt. Bland annat av den anledningen har Aidsjouren gjort upp en lista på mottagningar där vi upplever att rutinerna är genomtänkta och fungerar och där personalen överlag har goda kunskaper om hiv och hivtestning. Skulle det visa sig att man är smittad av hiv bryts dock anonymiteten. Läkaren är skyldig att lägga upp en journal på sin patient med fullständiga personuppgifter. Dessa uppgifter stannar mellan patient och mottagning och skyddas av sekretess. Om man inte har testat sig på en infektionsmottagning blir man i regel remitterad till en infektionsläkare med goda kunskaper om hiv och hivbehandling. >> Aidsjourens lista över lämpliga testmottagningar Hur kan man skydda sig mot hiv? Det enda säkra skyddet mot hiv vid inträngande sex är kondom. Om du alltid använder kondom när penis förs in i slidan, munnen eller ändtarmen kan du inte bli smittad. Ibland kan man läsa information som kan tolkas som att kondom är ett gott men inte 100-procentigt skydd. Vad man då menar är att det finns en risk att en kondom går sönder eller glider av. Om det händer finns det en risk att hiv kan överföras, men om det inte sker är man alltså helt skyddad. På kondomförpackningen finns instruktioner för hur en kondom ska användas på rätt sätt. Om man tränar på att följa dessa och gärna använder extra vattenbaserat glidmedel, minskar man risken för att en kondom ska gå sönder. Att använda dubbla kondomer ökar, tvärtemot vad många tror, risken för att de går sönder. Detta på grund av friktionen som blir mellan de tunna latexskikten. Att slicka en hivpositiv tjejs könsorgan utan skydd kan innebära en risk. För att skydda dig vid ett sådant tillfälle kan du använda någon form av slicklapp som du lägger över könsorganet, t ex en sönderklippt kondom. Om man upplever att glidmedlet på kondomer smakar illa finns det torra kondomer utan glidmedel som kan användas vid oralsex, till exempel RFSU:s "17006". De flesta kondomtillverkare säljer också smaksatta kondomer för det här ändamålet. . Hiv kan inte överföras vid kyssar, petting eller ömsesidig onani men var försiktig så att du inte får spermastänk i ögonen. Om du använder droger intravenöst behöver du inte oroa dig för hiv och hepatit om du alltid använder egna verktyg. Om det inte alltid är möjligt kan du eliminera risken för överföring genom att koka verktygen i vatten under några minuter och sedan skölja igenom dem noga med vatten. Om du inte har kokmöjligheter kan du minska risken att hiv eller hepatit förs över genom att noggrant skölja igenom spruta och kanyl med rikligt med vatten. Kan man bli smittad av hiv trots att man använder kondom? Nej, bara om kondomen går sönder eller glider av. Syfilis, kondylom och herpes kan dock ibland smitta trots att man använder kondom. Detta på grund av att dessa smittämnen kan infektera celler på huden. Går en hivinfektion att bota? Nej, det finns inget botemedel. Att det i framtiden ska komma ett botemedel ses i dagsläget inte som realistiskt. Kan man vaccinera sig mot hiv? Nej. Det finns inget vaccin som skyddar mot hiv. Många försök har gjorts för att få fram ett skyddande vaccin. Ett flertal vaccinkandidater har gått till kliniska studier på människor men hittills har alla sådana försök misslyckats. Är en hivinfektion numera behandlingsbar? Ja, sedan 1996 finns det effektiva läkemedel mot hiv. Dessa mediciner, som till vardags brukar kallas bromsmediciner, kan inte bota infektionen men kan göra så att man lever ett fullgott liv utan att insjukna i aids. Idag finns det ett tjugotal olika läkemedel som i olika kombinationer används för att bromsa infektionen. De olika läkemedlen angriper viruset på olika sätt och det vanligaste är att man kombinerar läkemedel från minst två men oftast tre olika läkemedelsgrupper. Nyligen släpptes ett läkemedel i Sverige som kombinerar tre olika läkemedelssubstanser vilket innebär att patienten bara behöver ta en tablett om dagen. Behandlingen är, när den väl behöver sättas in, livslång och måste, för att undvika resistens, tas strikt efter läkarens ordination och följas med regelbunden provtagning. Som alla läkemedel kan även dessa ge biverkningar hos en del personer. Den första generationens läkemedel gav ofta väldigt svåra biverkningar, hos en del så svåra att behandlingen måste avbrytas. Genom åren har dock läkarkåren blivit skickligare på att dosera och kombinera läkemedlen och läkemedelsbolagen har tagit fram bättre och skonsammare mediciner som i de flesta fall tolereras bättre av oss människor. >> Läs mer på Karolinska Universitetssjukhusets sida om hivläkemedel Kan man fortfarande smitta andra om man står på hivbehandling? Ja, den risken finns fortfarande. Om man står på en fungerande behandling och vid provtagning inte har några påvisbara virusmängder innebär det med största sannolikhet att smittsamheten är mycket lägre än om man hade haft högre virusmängder. Man kan dock inte säga att smittsamheten är obefintlig. Vid sexuella kontakter är man fortfarande skyldig att använda kondom för att skydda sin partner och man får inte heller låna ut sina injektionsverktyg till andra. Hur stor är risken att smittas av hiv? Den viktigaste faktorn som påverkar smittorisken är hur stor sannolikhet det är att din sexpartner är hivpositiv. Smittskyddsinstitutet gör bedömningen att det i Sverige lever ca 4 500 personer som känner till sin hivinfektion. Det innebär alltså att sannolikheten är liten att en sexpartner i Sverige ska vara smittad av hiv. I vissa andra länder och områden i världen är antalet hivpositiva personer betydligt högre och då ökar också sannolikheten att träffa på en hivpositiv partner. Hur stor risken är att du smittas av hiv om din sexpartner är positiv beror på flera faktorer som ser olika ut från fall till fall. Det beror dels på vilken typ av sex ni har, om det är oralsex, vaginalt samlag eller analt samlag, där anala samlag generellt har högst risk för överföring och oralsex lägst. Risken beror också på under hur lång tid samlaget pågår, ju längre tid, ju högre risk, generellt sätt. Den kanske viktigaste faktorn som påverkar smittorisken är hur smittsam den smittade personen är vid det givna tillfället, det vill säga hur mycket virus det finns i personens kroppsvätskor och slemhinneytor. Virusmängden hos en hivpositiv person kan variera, från mycket låg till mycket hög och ju högre virusmängden är ju högre blir sannolikheten att hiv kan överföras till dig. En hivpositiv person är generellt sätt som mest smittsam när han/hon är nysmittad och innan antikroppar mot hiv har bildats. När dessa bildats och kroppen alltså har ett försvar mot hiv, sjunker smittsamheten och är sedan under många år relativt låg. Ibland, av olika anledningar, kan dock virusmängden öka tillfälligt och då ökar förstås också risken för överföring. Man kan inte se på en hivpositiv person hur smittsam han eller hon är och det är inte heller något den smittade själv kan känna. Är man skyldig att testa sig mot hiv? Enligt den svenska smittskyddslagen är alla som misstänker sig ha blivit smittade av en allvarlig smittsam sjukdom, däribland hiv, skyldiga att uppsöka sjukvården för testning. Är sjukvården skyldig att testa mot hiv? Enligt den svenska smittskyddslagen är sjukvården skyldig att testa om den ansvarige läkaren bedömer att patienten utsatt sig för en risk eller uppvisar kliniska symtom. Det är därför viktigt att ansvariga inom sjukvården har goda kunskaper om hiv och hur det aktuella, epidemiologiska läget ser ut, både i Sverige men också globalt. Det är också viktigt att sjukvårdspersonalen har kunskaper och förståelse för komplexiteten kring hiv och sexualitet och den stora oro hiv väcker hos många. För många människor är det svårt att inför en läkare eller sjuksköterska i detalj berätta vad man gjort, med vem och var. Det är viktigt att man inom sjukvården är medveten om det, att man kanske inte från alla får den absoluta sanningen om vad man gjort, och blir mer generös med hivtestning. Risken finns annars att smittade människor nekas testning och att sjukvården på det sättet bidrar till ökad smittspridning. Kan man få hiv av munsex? Ja. Hiv kan smitta om man suger av en man, slickar en kvinnas könsorgan och ibland även när man blir avsugen. Kan man fortfarande smittas av hiv genom en blodtransfusion? I Sverige är risken att smittas genom en blodtransfusion så gott som obefintlig. Sedan 1985 testas alla blodgivare i Sverige, både första gången man lämnar blod och sedan vid varje tappningstillfälle. Vid varje tappningstillfälle får man också intyga att man inte utsatt sig för en risk för hivsmitta. Kombinationen av noggrann riskanamnes vid varje tappning och känsliga hivtester har hittills varit en framgångsrik metod för att förhindra hivsmitta till blodmottagare i Sverige. Sedan obligatorisk testning av alla blodgivare infördes i Sverige har ingen smittats av hiv på detta sätt. Men, med tanke på den så kallade "fönsterfasen", (se frågan "Kan man testa sig på en gång efter ett risktillfälle?") kan risken med nuvarande testmetoder aldrig elimineras till 100 procent. 2007 smittades till exempel två patienter i Köpenhamn av blod från en blodgivare som blivit smittad av hiv strax innan en tappning. Hur många hivpositiva finns det i Sverige? Till och med 2007 har totalt 8 014 fall med hivinfektion upptäckts i Sverige. Av dessa har ca 3 500 avlidit. Smittskyddsinstitutet beräknar att det idag finns ca 4 500 personer som lever med hiv och som själva känner till sin hivinfektion. >> Läs Smittskyddsinstitutets statistik Hur många hivpositiva finns det i världen? Enligt FN:s hiv/aidsprogram UNAIDS är strax under 1 % av världens befolkning smittad av hiv. Idag beräknas ca 33 miljoner människor leva med hiv, 20 miljoner människor har dött i aids. Flest hivpositiva personer lever i afrikanska länder söder om Sahara, i delar av Asien och i den karibiska övärlden. >> Läs mer på UNAIDS webbplats Var får man hjälp om man är hivsmittad? Den behandlande läkaren man träffar regelbundet är ansvarig för att man får rätt vård och även det psykologiska och sociala stöd man behöver för att orka leva med sin hivinfektion. Det finns också ett antal patientorganisationer man kan vända sig till där man kan träffa andra hivpositiva. Stiftelsen Noaks Ark har stödverksamhet på flera orter runt om i landet för hivpositiva, aidssjuka och närstående. >> Noaks Ark erbjuder stöd till hivpositiva och närstående >> Hiv-Sverige: paraplyorganisation för patientföreningar Var får jag mera information om hiv, aids och andra sexuellt överförda infektioner? Ring Aidsjouren 020-78 44 40.